Insekter med ''skal'' och så får jag riktig panik när jag ser folk göra illa sig ordentligt,när andra känner smärta.

Jag inser själv hur sjukt det låter. Men jag är fullt seriös.

Jag får panik när jag ser dem. Jag skriker & gråter..

Jag kan inte hindra det,det är så obehagligt så jag kan inte förklara.

Bilder eller i verkligenheten spelar ingen roll. Tanken på dem är obehaglig.

Knastrandet någon kliver på dem eller usch. Jag kan inte skriva hur obehagligt jag tycker det är.

Det är hemskt. Som idag började jag gråta på biologin i fobi-rädsla.. Jag fick tejpa över bilden för att kunna göra uppgifterna jag var tvungen att göra. Töntigt som satan men vad ska jag göra,jag kan inte.

Att se folk flyga av hästen på tävlingarna,se folk skrika.

Se hur det rinner blod om människan.

Det är riktigt panikframkallande. Jag hyperventilerar och börjar nästan gråta.

Och jag förstår inte egentligen varför det är så,det är ju inte precis jag som har smärtan. Men jag tror det är lite där det ligger,jag sätter mig in och överdriver hur ont det borde göra för personen.

För mig är det värre när andra gör illa sig än när jag själv gör det.

Det är obehagligt,men det har blivit bättre.

Förut trodde jag det handlade om allt som hade med sjukhus och läkare och sådant att göra,men det handlar inte så mycket om det.

Läkare har alltid hjälpt mig och dem gör allt för att få än må så bra så möjligt.

Jag kan se sjukhusprogram där man inte ser på personerna när dem har ont,men så fort det handlar om olyckor och hur man ser någon lida,det är där det inte funkar i huvudet på mig.