Jag vet inte riktigt hur jag kom på att jag ville börja rida men jag har alltid gillat hästar och jag tror jag följde med nån kompis eller så.

Jag tjatade och tjatade på mina föräldrar och tillslut lät dem mig börja rida.

Jag tyckte det var jättekul och jag längtade varje till ridningen varje vecka.

Men sen red jag en gång på Silvana och nån smällde sina skor i backen så det rök ett stort dammoln välde in i ridhuset,hon blev rädd och hoppade åt sidan och jag som var liten och klumpig hade ingen bra balans så jag flög i backen och tappade luften.

Efter det ville jag absolut inte rida mera på den hästen så jag fick skritta några varv på Glenn och sen åka hem.

Jag kom flera gånger och kollade på när dem andra red,men jag vågade inte rida själv igen,jag slutade.

Nått år efter det började jag tjata igen på att få börja rida,men jag var för liten för att ta mig dit själv och mina föräldrar jobbade till sent och då fanns det inga grupper som passade.

Men när jag precis hade börjat femman så följde jag med min kompis till stallet en dag och efter det frågade jag igen,och fick.

Pappa ringde stallet och jag fick en plats i en grupp på måndagar.

När jag kunde cykla och åka buss dit själv var jag där ofta.

Efter ett tag började jag sköta Patchanga.